)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
Bourgogne
Bourgogne är tillsammans med Bordeaux och Champagne det mest klassiska vindistriktet i Frankrike och det ursprung som gör världens bästa viner på druvorna Chardonnay och Pinot Noir. Grand Cru-vinerna betingar mycket höga priser, men ett vin från Bourgogne måste inte vara dyrt för att vara enastående
)
)
)
Geografi i Bourgogne
Bourgogne är den sjätte största vinregionen i Frankrike och består i stort sett av ett smalt sammanhängande landområde som följer floden Sâone söderut från Dijon till Lyon i östra delen av Frankrike. Därtill kommer Chablis, en enklav som ligger ungefär 10 mil i nordväst, halvvägs till Paris.
)
Vinhistoria
Kelterna kan ha varit först, men tydligare spår finns efter grekerna som troligen tog hit vinrankan runt 600 f.kr., och därefter tog romarna vid och satte Bourgogne på vinkartan. Namnet Bourgogne kommer från ett skandinaviskt folkslag, härstammande från Bornholm, som runt 400 f.kr. slog sig ner i närheten av Geneve och vars rike expanderade till Bourgogneplatån. De katolska cisterciensmunkarna skapade redan under 300-talet grunden för den hierarki av vingårdslägen som även gäller idag, och många kända vingårdar, som t.ex. Clos de Vougeot, grundades som klosteregendomar under medeltiden. Vinlusens härjningar på 1870-talet, drabbade Bourgogne hårt och odlingsarealen minskade drastiskt. Eftersom bara de bästa vingårdarna omplanterades ledde detta dock till en ordentlig kvalitetshöjning. Redan i mitten av 1800-talet gjordes en inofficiell klassificering av vingårdarna i tre klasser, och när AOC-systemet infördes 1935 så blev de främsta vingårdarna klassificerade som Premier Cru och Grand Cru.
)
)
)
)
)
)
Klimat och jordmån
Inlandsklimatet bidrar till milda eller heta somrar men även kalla, hårda vintrar. Den största faran för vinproduktionen är frost samt lokala hagelskurar. Medelhavsklimatet når ibland upp till de södra delarna av regionen och kan ge soligt och bra mognadsväder på hösten. Större delen av Bourgognes vinodlingar ligger på kalkstensgrund. Jordarna skiftar från krita i Chablis till hårdare kalkskiffer på de övre sluttningarna och bördig finjord på de lägre områdena. I Côte d’Or dominerar flinta, kalksten och lera, och i Beaujolais vittrad granit.
)
Viktigaste appellationerna
I Bourgogne finns regionala appellationer, som t.ex. det generiska AOC Bourgogne som tillåter druvor från hela regionen. I de fyra viktigaste distrikten Chablis, Côte d’Or, Côte Chalonnaise, och Mâconnais ligger fokus på kvalitet framför kvantitet, och vinerna klassificeras i tre steg: Village, Premier Cru och Grand Cru. Villagevinerna bär bynamn och erbjuder ofta fantastiska, prisvärda viner.
Drygt 500 vingårdar anses lite finare och ger viner med större struktur och karaktär och är därför Premier Cru. De 35 allra bästa vingårdarna har fått klassificeringen Grand Cru. Hjärtat i Bourgogne kallas Côte d’Or , som i sin tur är uppdelad i två appellationer, Côte de Nuits och Côte de Beaune. I ett begränsat område på cirka sex mil hittar vi alla Grand Cru-viner.
De mest kända byarna för röda viner är Gevrey-Chambertin, Chambolle-Musigny, Echezeaux och Vosne-Romanée och de bästa vita vinerna kommer från Corton, Puligny-Montrachet, Chassagne-Montrachet och Meursault. Traditionellt så har Beaujolais räknats som en del av Bourgogne men profileras idag allt oftare som en egen region.
)
Druvorna som trivs här
Appellationssystemet är komplicerat men det är enklare att hålla reda på druvsorterna, då i princip alla viner är endruvsviner. Här görs världens bästa viner av druvsorterna Chardonnay och den blåskaliga Pinot Noir. Andra viktiga druvor är Aligoté för vitt vin och Gamay för röda viner, ffa i Beaujolais.
Mer vinspiration
Mer vinspiration
)