)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
Châteauneuf-du-Pape
Châteauneuf-du-Pape är den mest kända vinregionen i södra Rhônedalen, inte minst tack vare den historiska kopplingen till påven och den katolska kyrkan. Namnet betyder ju ordagrant ”påvens nya slott”. Stilen på de röda vinerna och de vita vinerna varierar, men den röda tråden är värmen, koncentrationen, de mjuka kryddorna och den solmogna frukten.
)
Geografi runt påvens nya slott
Châteauneuf-du-Pape ligger ca 20 km norr om Avignon, och appellationen omfattar runt 3200 hektar. Ungefär 93 % av vinerna är röda, och resterande 7% är vita viner. Rosévin får inte tillverkas. Området utgjorde prototypen då den franska vinlagstiftningen utarbetades under 1920-talet och var det första som erhöll AOC år 1936.
)
Historia
Châteauneuf-du-Papes berömmelse går tillbaka till 1300-talet när påvarna flydde Rom och flyttade till Avignon. Här levde de mellan 1309 och 1378. Flytten fick djupgående följder för området, då de franska påvarna älskade vin och uppmuntrade vinodlingen i trakten. Särskilt Johannes XXII lade sig vinn om att höja kvaliteten på vinerna härifrån. Området blev mer känt och välbesökt då byn ligger vid en av de stora handelsvägarna som korsade södra Frankrike. Men efter att påvarna återvände till Rom, gick vinindustrin i stå och det var egentligen inte förrän i början på 1900-talet som vinområdet åter uppmärksammades.
)
Klimatet och jordmånen
Klimatet är varmt och torrt där dessutom mistralvinden ibland blåser med våldsam kraft. Området har väldigt varierade jordar men är mest känt för sina vingårdar med så kallade galets roulés, knytnävsstora stenar som rundats av under miljoner år. Stenarnas viktigaste funktion är skydda den undre marken så att inte vätskan dunstar i den enorma värmen. Värmen som alstras under dagen reflekteras under natten och bidrar till druvornas mognad. Dessa stenar ger också bra dränering. Här finns också grus- och kalkjordar. Med tanke på variationen i vingårdarna görs de flesta vinerna på en blandning av vin från olika jordmåner.
)
Druvorna som trivs här
18 olika druvsorter, varav nio blå och nio gröna, är tillåtna och en Châteauneuf-du-Pape kan innehålla samtliga – eller bara en. Samtliga druvsorter är tillåtna för både vitt och rött vin. Grenache, som är en tålig druva som trivs i det varma klimatet, dominerar stort, och står för hela 72 procent av odlingsarealen. Tillsammans Mourvèdre, Syrah och Cinsault utgör den stommen i de flesta rödviner. De vita vinerna, som är tämligen ovanliga, görs i huvudsak av Grenache Blanc, Bourboulenc, Clairette och Roussanne. Övriga tillåtna druvor är Counoise, Vaccarèse, Terret Noir, Muscardin, Piquepoul Noir, Clairette Rosé, Grenache Gris, Piquepoul Blanc, Piquepoul Gris och Picardan.
Mer vinspiration
Mer vinspiration
)
)