Välkommen till Ward Wines

Hos oss hittar du vin för alla tillfällen från familjeägda producenter i stora delar av världen.

Upptäck favoriter

Utforska vårt breda sortiment och var med i vår vinklubb Ward Wines & Vänner.

Spara favoritlistor

Favoritmarkera drycker och skapa din personliga lista.

Beställ på Systembolaget

När du klickar på köp länkas du till Systembolaget där du slutför din beställning till närmaste butik eller för hemleverans.

Välkommen till vinets underbara värld!
Vännerna på Ward Wines

Dina favoriter (0)
Wardwines
Mest sökt
champagneBlack StallionRiesling
Länder & regioner
ItalienFrankrikeUSA
Mest sökta viner
Vinstilar

Mousserande vin

Mousserande vin görs på både blå och gröna druvor och framställs i nästan alla vinproducerande regioner. Många försöker efterlikna originalet från champagne, men det är bara från regionen Champagne i Frankrike som vinet får benämnas Champagne.

Det finns totalt sex olika metoder för att framställa mousserande vin som vi berättar om nedan. Vi passar även på att djupdyka i Champagne.

Trevlig läsning!

Champagnemetoden
Även kallad den traditionella metoden, Méthode Traditionelle eller Metodo Classico. Det är på detta sätt man framställer Crémant i Frankrike, Trentodoc i Italien och CAVA i Spanien. Metoden innebär att ett stilla basvin med hög syra får jäsa en andra gång på sin jästfällning i flaskan. Det är genom den jäsningen, som sker i svala vinkällare som trycket och mängden koldioxid i flaskan ökar och de små fina bubblorna skapas. Det är också under denna lagring som de karaktäristiska autolytiska tonerna av jäst, rostat bröd och brioche framträder.

Transfermetoden
Metoden innebär att vinet jäser i en annan flaska än den slutligen säljs i på marknaden. Efter jäsning filtreras vinet under tryck och förs över till den slutliga flaskan. Det kan till exempelvis vara till en Piccolo (¼ butelj) eller Demi (½ butelj). Denna metod används även för vissa större flaskor som är större än helflaska och Magnum; såsom Jeroboam (4 buteljer), Rehoboam (6 buteljer), Methusalem (8 buteljer), Salamanssar (12 buteljer), Balthasar (16 buteljer) och Nebukadnezar (20 buteljer).

Pol RogerPol Roger Brut Réserve
469 Sek

Charmatmetoden
Även kallad tankmetoden. All italiensk Processo gör enligt denna metod och det är den vanligaste metoden för att göra mousserande viner sett till volym. Det är en billig och enkel metod som innebär att basvinet hälls i en trycktank där socker och jäst tillsätts för en ganska snabb jäsning. Metoden resulterar i att vinet smakar som friskt och aromatiskt som druvorna och det stilla basvinet, fast med bubblor. Efter jäsningen filtreras vinet under tryck och tappas på flaska.

Astimetoden
Metoden används främst i regionen Piemonte i nordvästra Italien för att göra det söta, mousserande vinet Asti Spumante på druvan muscat. Metoden innebär att en ojäst druvmust blandas med jäst i en trycktank. Under jäsningen bildas kolsyra som delvis släpps ut ur tanken. Processen avbryts när vinet har nått cirka 6 – 9 procent alkoholhalt. Kolsyran som är kvar integreras i vinet och ger ett mousserande vin med hög restsötma. Vinet kyls ner till noll grader för att stoppa jäsningen. Därefter klarnas och filtreras det och hälls över på flaska. Resultatet blir ett sött mousserande vin med ganska låg alkoholhalt.

Utvalt Mousserande & Champagne

Server Render

Métode Ancestrale
Detta är en av de äldsta metoderna för att göra mousserande vin och anses av många vara grunden till champagne. Metoden innebär att ett stilla basvin får jäsa till cirka fem procent alkoholhalt och sedan kyls ned. Tillsammans med lite sötad druvmust tappas vinet på flaska och en andra jäsning startar sakta i flaskan. Med en tids lagring bildas en naturlig mousse och ett vin med lätt jästfällning. Detta är en metod som vi kan se i vissa naturviner som till exempel Pet-Nat, men även Vin Fou från Jura och Blanquette de Limoux från Languedoc.

Kolsyremetoden
Detta är en enklaste och billigaste metoden för att göra mousserande dryck. Kolsyra tillförs till ett vin, oftast i en trycktank, eller ibland direkt i flaskan. Metoden ger stora bubblor som försvinner väldigt fort. Metoden används bara för de allra enklaste mousserande vinerna och ofta för alkoholfritt. Precis som när man gör en läskedryck.

Champagne kommer bara från Champagne

Det är bara mousserande vin från distriktet Champagne i norra Frankrike som får kallas Champagne. Det mousserande vinet från denna plats är unikt genom att klimatet är så svalt att druvorna knappt mognar. I regionen är tre druvor tillåtna för att framställa Champagne; Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Meunier. Jordmånen är unik med hög halt av krita, vilket gör att vinerna får sin speciella mineralkaraktär. Det är även klimatet som gör syran hög och vinet väldigt friskt. När ett vin produceras enligt den traditionella metoden eller så kallade champagnemetoden heter det Crémant i övriga delar av Frankrike, CAVA i Spanien och Tentodoc i Italien.

Champagne kännetecknas ofta av små, men många, upp till 49 miljoner bubblor i en flaska. Dessutom en tydlig karaktär av brödighet, en kritig mineralton, citrusfrukter som citron och grapefrukt. Vinet är lite fylligare än många andra mousserande varianter.

Champagnens historia

Champagne var den första region som i slutet av 1600-talet började göra mousserande viner i stor mängd och namnet blev snart synonymt med det bästa bubblet. I dag kommer en av tolv flaskor mousserande vin i världen från distriktet.

Förutsättningarna för att denna dryck skulle kunna framställas bestämdes redan för 85 miljoner år sedan. Vid den här tiden låg området under vatten och var bebott av plankton. Dessa samlades efter sin död på havets botten och gav efter hand upphov till den kalkhaltiga jordmånen som idag återspeglas i varje glas äkta champagne. De tidigaste spåren av vinodling i Champagne dateras till 400-talet. Regionen var präglad av välstånd och goda handelsmöjligheter eftersom många handelsvägar låg i alla olika riktningar. Staden Epernay som låg i regionen blev känd för sin vinodling redan på 800-talet då ärkebiskopen av en annan Champagne-stad, Reims talade gott om stadens viner.

Champagnens första uppkomst tros vara en olyckshändelse då överblivna vinrester av en slump fått en andra jäsning och på så vis blivit mousserande.

Tre dominerande druvor

Champagne görs på tre druvsorter, två blå och en grön. Var och en av dessa står för ungefär en tredjedel av odlingarna i regionen. Efter skörd pressas varje druvsort med varsam hand för att inte färgen från druvskalen ska komma med. Varje druva pressas för sig och får sedan jäsa i separata kärl.

  • Chardonnay– Bidrar med friskhet och elegans och är vanlig i champagne som ska lagras länge.
  • Pinot Noir– Ger ett kraftigt basvin som ger struktur till champagnen.
  • Pinot Meunier– Bidrar med ungdomlig fruktighet och parfym. Vanlig i champagne som ska mogna snabbt.

Andra tillåtna druvor är Pinot Blanc, Pinot Gris, Arbane och Petit Meslier.

Lagring i svala vinkällare
På ett champagnehus som Pol Roger arbetar fortfarande riddlare, dvs personer som dagligen vrider på varje enskild flaska i vinkällaren. Man vrider på flaskan för att samla ihop de slöjor av jästfällning som bildats under den andra jäsningen och för att de sakta ska glida ner i flaskans hals. Detta kan även göras på maskinell väg. Under lagringen i vinkällaren äter jästen sockret och bildar kolsyra som skapar bubblorna i flaskan. En flaska Champagne sägs innehålla 49 miljoner bubblor och ett tryck på sex bar. Det är den långa lagringstiden tillsammans med jästfällningen som ger vinet ett typiskt inslag av rostat bröd – en autolytisk karaktär. Flaskan ska lagras i minst 15 månader, varav minst 12 månader på jästfällningen. För årgångsbetecknad champagne krävs minst 36 månader lagring.

Remuage
När lagringen på flaska är avslutad kyls flaskans topp ner och öppnas snabbt. I samma stund kommer jästfällningen ut vid en process som kallas remuage. Champagnens sötma regleras i det här steget med hjälp av ett vin med viss sötma, så kallad dosage. Därefter får flaskan en ny kork och grimma som finns där för att hålla korken på plats.

De flesta Champagner tål många års lagring. Årgångschampagner och vissa prestigechampagner tål flera årtionden i en bra vinkällare. Antalet bubblor minskar, men tack vare den höga fruktsyran håller vinet och blir komplext och smakrikt.

Utvald Champagne från Pol Roger

Server Render

Olika benämningar på Champagne

Årgångslös champagne – Non Vintage
De flesta champagner är inte årgångschampagner. På engelska NV = Non Vintage och kallas därmed för standardcuvéer. Alla champagnehus har sin egen stil. Standardcuvéen är en blandning av viner från flera årgångar och olika vingårdslägen vilket gör att vinet kan hålla samma karaktär från år till år.

Årgångschampagne – Vintage
De år skörden håller speciellt hög kvalitet produceras årgångsbetecknad champagne, även benämnd vintage eller millésimé på franska. 20 procent av basvinet måste däremot sparas för nästa års blandningar. Årgångschampagne måste lagras minst tre år med jästfällningen och håller därefter för ytterligare lagring.

Prestigecuvée
Många champagnehus framställer även en prestigecuvée, gjord av viner från de bästa åren. Druvorna till prestigechampagne har växt på grand cru-lägen eller på mark som ägs av huset själv. Pol Rogers prestigechampagne heter Cuvée Sir Winston Churchill och kommer till marknaden med jämna mellanrum.

Fler benämningar på Champagne

Roséchampagne
Roséchampagne tillverkas antingen genom att de blå skalen får laka ur, macerera, med druvmusten en kort tid innan den pressas, eller genom att en mindre mängd stilla rött vin tillsätts före den andra alkoholjäsningen på butelj. Att blanda rött och vitt vin för att framställa rosévin är en metod som inom EU hittills bara varit tillåtet i Champagne.

Blanc de Blancs
Bara druvan Chardonnay används i en Blanc de Blancs och champagnen blir lätt, frisk, elegant och tål lång lagring.

Blanc de Noir
Tillverkas av de blå druvsorterna och en Blanc de Noir är en fruktig, matvänlig champagne som inte tål lång lagring.

Non-dosage
Termer som brut sauvage, brut zéro, non-dosage, sans sucre och ultra brut innebär att inget socker överhuvudtaget har tillsats genom dosage (liqueur d'expédition). Dessa champagner vinner på extra lagring, men kan i sin ungdom vara lätt gröna och skarpa i smaken.

Upptäck perfect pairs

Server Render